Wednesday 8 February 2012
Grattis Anna!

Juryn har sagt sitt.

SvDs och Anna Thurfjells reportage om Utøya har vunnit två av
världens finaste tidningsdesignpriser, bl.a ”Best in Show” vid Society for News Design. Ett pris så prestigefyllt att det inte delats ut på tio år då New York Times belönades. Motiveringen lyder: ”Ett av de bästa exemplen av nyhetsrapportering som vi sett någonsin”
(Och nej, vi hade ingen aning om detta när vi publicerade intervjun med Anna här igår, en ren lyckoträff.)

Posted by: 08:29 1 comment

Categories: Anna Thurfjell

Monday 6 February 2012
Hall of Femmes intervjuar Anna Thurfjell

Vad har du för utbildning?
Jag utbildade mig 1996–2000 på Konstfacks linje i Grafisk Design & Illustration i Stockholm, därefter Poppius journalistskola 2002, och sedan en chefsutbildning i Schibsted Media Groups regi 2009.
Anna Thurfjell, designansvarig på SvD.

Hur kom det sig att du blev intresserad av tidningsformgivning?
Insikten att jag ville arbeta med just redaktionell design kom väldigt tidigt, där möts mina intressen för typografi, bilder och att strukturera ett innehåll, hitta en rytm. Under första och andra året på Konstfack startade jag ett fanzine, Orczy, med ett par vänner, Alexander Ruas och Per Han.

Första tidningen Orzy.


Hur såg de första åren i ditt yrkesliv ut?
Pompe Hedengren och Peter Alenäs, då ad:s på DN, fick av en händelse syn på fanzinet, och jag fick komma på en intervju. det ledde sedan till ett vik som ad-assistent år 2000, på DN På Stan. Det var en ren slump, som jag ser det att min tidningsbana startade just så. Efter en tid blev jag ad för varje nummer av På Stan. DN var lärorikt som mitt första jobb på en tidningsredaktion och det väckte min lust efter mer design av dagstidning.
Vad gjorde att du sökte dig till SvD?
Jag sökte mig till Svenska Dagbladet för att se hur jag kunde utvecklas mer där. Jag gillade deras bilaga City och visste att Clemens Poellinger, som varit redaktör för City, nu var på SvD Kultur. Jag tänkte lite frankt att de såg ut att behöva en ad och ringde upp Clemens. Han berättade för SvD:s dåvarande formchef Rikard Frank om samtalet och Rikard sökte sedan upp mig. De visade sig att de faktiskt behövde någon till ett projekt ganska omgående och vi kom att samarbeta flera år tillsammans. Min ambition var att få ansvara för en redesign av en dagstidning, och projekten jag hamnade i ledde mig fram till det. Under 2003 blev jag ansvarig formchef och fick uppdraget att hålla i min första redesign som lanserades ett år senare. Jag tror det handlade om timing, hårt arbete men också om möjligheten jag fick att samarbeta med Lena K Samuelsson, SvD:s chefredaktör. Det är viktigt med ett bra samarbete med chefredaktören om du vill förbättra en redaktionell produkt i grunden.

SvDs redesign 2004.


Hur ser dina arbetsdagar ut?
Idag innebär min roll ett övergripande designansvar för utvecklingen av SvD:s redaktionella produkter i alla kanaler. Oftast driver jag flera projekt parallellt. De större projekten 2011 var till exempel redesignen av hela sajten SvD.se, en uppdatering av SvD Näringsliv i papper och att ta fram SvD Insikt – SvD:s nya månadsmagasin på iPad. Det är den första designen jag tagit fram för iPad, varje nummer innehåller mer än 30 olika ”jobb” och det var oerhört spännande. Just nu jobbar jag med två utvecklingsprojekt som kommer lanseras i vår – nya SvD Magasinet och SvD:s nya affärs-sajt.

Månadsmagasinet SvD Insikt.

Numera samarbetar jag med flera olika designers i Sverige och internationellt, men tidigare var min roll mer att leda mina kollegor i designutvecklingen. Det är överhuvudtaget viktigt för mig som jobbar ”på tvärs” med alla redaktionella avdelningar att hela tiden identifiera personer som kan tillföra varje projekt just det unika som behövs. Jag gillar verkligen att jag lär mig något nytt varje dag av mina kollegor och genom varje projekts unika utmaning. Fast det finns inget som är mer fascinerande än hur en tidningsredaktion kan samarbeta under riktigt hårt nyhetstryck när något stort har hänt. Det är då man ser hur mycket professionell kompetens som finns och hur vi verkligen kan samarbeta – just när det händer. Jag är nog lite beroende av den här nerven som redaktionen ger mig.




SvD:s helgbilaga K, 2010

Hur ser du på ledarrollen som följer med din yrkesroll?
Det handlar väldigt mycket om kommunikation, att ha högt i tak, våga skapa rätt atmosfär för idéarbetet på redaktionen – vi brukar kalla det ”rått men hjärtligt”. Det är ett ledarskap som handlar om att kunna skapa något som andra människor tar till sig och också vill göra till sitt.
För att driva sig själv och för att komma någon vart krävs att du hela tiden utvecklar din metod – att se en vision och veta hur man ska kunna ta sig dit målet är utan att fastna halvvägs. Du måste också kunna göra din design begriplig för alla – våra läsare är väldigt engagerande så det handlar om att kunna ta till sig hur man förbättrar upplevelsen och hur vi hela tiden kan bli bättre på det vi gör.
Hur skulle du beskriva vad du tillfört SvD?
Jag vill inte beskriva vad jag tillfört SvD, det får andra göra, men jag tror det mest kännetecknade med mitt arbete här är att jag drivit många utvecklingsprojekt.
Ni har vunnit många priser för SvD:s form. Vilka kvaliteter tror du själv är hemligheten bakom framgångarna?
Det är svårt att svara på varför vi varit så framgångsrika. Men för att mäta oss med branschen tävlar vi i flera designtävlingar varje år och under 2005–2011 har vi hedrats med 125 designpriser varav World’s Best Design av Society For News Design 2005, och Europe’s best designed, av European Newspaper Competition, 2009 är de med mest prestige.
Men en viktig del är att det bygger på samarbete och viljan att hela tiden sträva efter att bli bättre. Jag har försökt göra SvD:s design till en stolthet hos alla kollegor – att vi varje dag försöker skapa en tidning som presenterar innehållet så bra vi bara kan.


SvD 2011.

Vilka personer har haft betydelse för dig professionellt?
Tidigt i karriären var Tom Hedqvist (då professor på Konstfack, nu rektor på Beckmans) viktig för mig. Han hade ett bra sätt att ställa de rätta frågorna om vad jag ville göra och varför, ett reflekterande förhållningssätt jag inspirerades av och som följt med mig som en liten fågel på axeln. Lena K Samuelsson har varit oerhört viktig för förtroendet hon givit mig. Genom henne har jag lärt mig så mycket av tidningsmakeriet, som hon är helt mästerlig i. Eftersom jag mestadels jobbat på SvD:s redaktion så är det alla mina kollegor där som betytt mycket, både i skratt och i våra duster, men för att vi förvekligat så många idéer tillsammans.
En bok som gett mig mycket är What I talk about when I talk about running av Haruki Murakami, den beskriver bland mycket annat sambandet mellan löpning och skrivande på ett alldeles fascinerande vis och lärde mig mycket om hur jag kan se på mitt skapande.
Berätta om ditt samarbete med Mário Feliciano som tecknat SvDs typsnitt Sueca.
I den senaste redesignen var en av mina visioner att ge SvD ett eget unikt typsnitt. Det tidigare typsnittet Poynter kändes daterat och gav mig ingen ny inspiration, det var dags för förnyelse. När jag började höra mig för kom jag i kontakt med Mário Feliciano. Jag gillade typsnittet han ritat för den portugisiska tidningen Expresso, en klassisk antikva som kändes modern. Det visade sig att han var så pass snabb att det skulle vara möjligt att anlita honom, vilket jag kan säga var en av grundförutsättningarna. Mário är dessutom verkligen en skön typ.
Mário tyckte att SvD hade en klassiskt skandinavisk design och var mån om att förändringen inte skulle vara så stor att läsarna blev störda. Vi talade om att ge SvD ett mer samtida europeiskt utseende och enades om att det var en antikva som skulle vara huvudtypsnittet.

Sueca, tecknat av Mário Feliciano.

Det är oerhört krävande att redesigna en tidning och samtidigt byta typsnitten. Har du redan typsnittet färdigt blir processen mer lugn. Men det var också typsnittet som var motorn i redesignen, som gav ny inspiration och kraft till designen. Mário ritade Sueca under ett år och vi justerade det kontinuerligt. Han startade med brödtypsnittet och studerade det svenska språket noggrant. I svenska har vi många långa ord med konsonanter med upp- och nedstapel, olikt de latinska språken spanska och portugisiska som Mário gjort typsnitt för tidigare. Han ville därför skapa ett typsnitt som andas och inte är för kondenserat som många typnitt för
dagstidningar är. Att Sueca är ritat för svenska språket har stor betydelse för mig. Vid varje ny skärning testade jag typsnittet och återkom till Mário för eventuella synpunkter och justeringar. Sueca växte till att bestå av 41 vikter, det hade vi aldrig kunnat föreställa oss innan. Det var en fantastisk upplevelse.
Ni arbetade också mycket med att anpassa Sueca till webben. Berätta mer om designarbetet bakom.
Att designa en nyhetssajt skiljer sig väldigt mycket från att designa en tryckt tidning. Sajten publicerar nyheter varje minut, inte bara en gång om dagen, så väldigt mycket bygger på att förstå hur läsaren ska kunna hitta det han eller hon söker och hur flödet – innehållet – ska publiceras. En nyhetssajt ska fungera både väldigt snabbt och på djupet med alla artiklar som har lagrats där.
I redesignen av SvD.se samarbetade jag med Mark Porter som bland annat har designat The Guardian. Mark gav goda råd och vi tittade gemensamt på hur vi skulle få Sueca att bli digital, man kan läsa mer om det på min blogg. SvD.se var ett av de större designprojekten jag har drivit och flera andra designers kopplades också in för att ta fram alla skisser.
Vilka dagstidningar tycker du själv är bra?
Det finns vissa tidningar som jag tycker är ledande i sina delar av världen: The Guardian, Clarín, Politiken, Los Angeles Times. Jag gillar de spanska och portugisiska tidningarnas temperament i synnerhet – många nya spännande tidningar har dykt upp i Lissabon senaste åren, som i, Expresso och Público. Det är intressant att följa Bloombergs businessweek, New York Magazine och Helsingin Sanomats söndagsbilaga har en världsledande design.
Under arbetet med Hall of Femmes har vi hittat många kvinnliga ad:s just inom redaktionell design, många fler än inom andra områden. Har du några tankar kring det och vad det kan bero på?
Jag har inte tänkt på att det skulle finnas fler kvinnor som är ad:s inom just tidningsvärlden och när det gäller dagstidningar är det betydligt vanligare med män som ansvarar för designen, i Sverige och framförallt internationellt. Som ni väl känner till är så många fler kända tidningsgurus män. Det är tyvärr så att fler män än kvinnor tjänar mer pengar och har mer inflytande och status. Jag ser det som att just nu är mitt yrke dominerat av män liksom många andra yrken, men så kommer det nog inte alltid att se ut. Det är viktigt att fler designers är kvinnor i framtiden, för kvinnor kan tillföra mycket när det gäller att utveckla yrkesrollen. Det är hård konkurrens om de här jobben men det finns begåvade kvinnliga ad:s världen över. Med tiden kommer bilden förändras av vem som är en typisk ad.

Posted by: 22:17

Categories: Anna Thurfjell, Hall of Femmes intervjuar

Saturday 24 October 2009
Image as language–and other thoughts on being an art director
























Så är det äntligen dags. För andra gången i sitt liv ska Ruth Ansel hålla en föreläsning. Den första gången var i Malmö i början av sjuttiotalet, den andra gången är märkligt nog också i Sverige, 2009 på Moderna museet. En gång däremellan ombads hon göra en föreläsning om Brodovitch. Begrunda detta. Att hon nu håller den första föreläsningen någonsin om sitt yrkesliv gör oss oerhört stolta och outhärdligt deprimerade.

Vi har sett ett snabbt genomdrag av föreläsningen dagen innan, fällt några glädjetårar och ryst av välbehag. Vi är ändå lika överväldigade denna gång. Anders Wester presenterar henne innan hon börjar, han liknar tidningsvärlden vid en plantskola för talanger och säger att Ruth är en av de främsta trädgårdsmästare som funnits. Panelen samtalar om tidningsformgivning och delar med sig av sin samlade erfarenhet av detsamma.
Auditoriet är proppfullt, folk sitter i gångarna. Det är ett fantastiskt spektra av branschmänniskor i alla åldrar – och våra mammor. Vår ticnet-kontakt Bachir ringer och frågar om vi kan lägga undan biljetter till några besvikna gäster som glömt hämta ut sina biljetter. Precis när vi ska stänga dörrarna kommer en personal från museet med någons ticnet-kvitto som det står Ruth Ansel på. “Finns det någon Ruth Ansel här? Det verkar som att hon spelat på hästar och glömt sitt kvitto. Synd om hon skulle ha vunnit att inte ha kvittot”. Vi hann inte svara då, men svaret är detta: Nej, Ruth Ansel var inte i publiken denna gång, hon var föreläsaren. Hon hade inte vunnit på hästar just den här kvällen, men istället vann hon ca 330 svenska hjärtan.

Posted by: 20:40 1 comment

Categories: Anders Wester, Anja Cronberg, Anna Thurfjell, David Hägglund, Gentlemen, Ika Johannesson, Jan Gradvall, Killar, Ladies, Lisa Rydell, Moa Li Lemhagen Schalin, Ruth Ansel, Stefania Malmsten

Sunday 11 October 2009
Vi presenterar vår panel: Anna Thurfjell


Anna Thurfjell har varit verksam som art director sedan 2000. En stor del av den tiden har hon varit formchef på Svenska Dagbladet och just nu är hon extra aktuell med redesignen av tidningen. Hon kallar SvD för en 125 år gammal dam och redan 2004 var hon ansvarig för att göra om henne från broadsheetformat till tabloid. En redesign som fick priserna att regna över den unga damen Thurfjell. Om årets omarbetning säger Anna Thurfjell att man betonat skillnaden mellan vardag och helg. Man har tagit fram ett nytt typsnitt, Sueca, tillsammans med Feliciano Type Foundry. Vi tror att Anna Thurfjell kan ha en del att berätta om formgivningens betydelse för dagstidningar och vilken ställning helgbilagorna har fått i striden om läsarna.

Posted by: 20:24

Categories: Anna Thurfjell, Ladies, Panelen

NEWSLETTER

ARCHIVE

CATEGORIES


TAGS