När vi kommer har Ruth gjort i ordning en liten lunchbuffé; croissanter, en röra av rökt fisk, goda ostar och små äpplen. Tyvärr är det svårt att äta när man är kär. På väggarna hänger dom där bilderna man sett i alla böcker med personliga hälsningar till Ruth. I bokhyllorna finns hyllmeter med böcker och magasin med bokmärken i. Hennes dator är på och det plingar oavbrutet i mailboxen. Ruth är välformulerad trots att vi läst i intervjuer att hon själv tycker det motsatta. Det är omöjligt att förstå att hon är över 70 år. Det känns som att vi samtalar med någon vi redan känner och vi glömmer vår usla engelska för en stund.